varför sa jag så till henne klart jag inte vill bryta kontakten med henne jag älskar ju henne! utan henne vet jag inte vad jag ska göra... vi har gått igenom så mycket men aldrig träffats.. varför ska det bli såhär då? jag tänkte ju fråga henne om hon ville med till stockholm den 21 när det va nån sån sak om twiligth men nu vet jag inte... jag vet inet om jag äns ska fråga nån varför e det så när man får känslor för nån ska det alltid bli nått helt annat i slutet och man aldrig får veta hur det egentligen kunde ha varit eller blivit.
känner bara för att hålla mig borta hela sommaren har redan förstört för många hjärtan, eller om jag ska va helt uppriktig så har jag själv blivit sårad för mycket och skulle inte kunna gå igenom det igen. vill inte bli sårad igen!
varför kan man bara inte sudda ut minnen så allt kan kännas bra igen? ingenting hjälper när man behöver nått för att förgöra smärtan med!! kan det inte skapas nååån nuu!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar