måndag 25 augusti 2008

du ser förbi mig...
du ser rakt igenom mig.
du ser killen bakom mig, du ser honom som om han äe bäst.
men koll rakt framför dig,jag står här. jag ser vad han gör mott dig
han går bakom din rygg du vet inget men jag ser det ingen annan kan se.
jag vill kunna säga det till dig men det går ej. varför ser du mig inte än...
kvällen du va så ledsen kom jag till dig... satte mig på knä bredvid.
äntligen vill du se äntligen vågar du höra.. kommer jag våga röra vid din kind?
vågar jag säga vad jag känner hur mitt hjärta bränner när jag ser honom såra dig...
snälla låt mig hålla din hand... låt mig bli den alla ser. den som älskar dig.
den som älskar dig för den du är. och inte kommer lämna dig.
om du nånsin kan förstå. och inte gå på hans ord nästa dag
om han gillade dig hade han inte gjort så där så skulle jag aldrig behöva göra det här.....



kärlek är en dramatisk lek med både hat och svek.
jag minns mitt hat inom mig när jag såg honom göra samma sak igen.
jag minns hur mitt adredalin steg... hur jag tog mina första steg ut i det synliga. tog tag om hans axel och slog honom till marken. kommer ihåg varje slag för den jag älskar.
minns hur hans vänner tog tag om mig och sparka mig till marken innan det kom hjälp..
hur kunde jag få dig att se mig om jag inte hade gjort detta... om dagarna sitter du vid min sida på sjukhuset. håller gärna min hand. du vet inte att jag förstår varje ord som kommer ur din mun. jag vill kunna vakna jag vill kunna hålla om dig. men för kärleken gör vi dom met konstiga saker. vem skulle kunna tro att den pojken som alltid stog i sitt hörn skulle nu ligga i en sjuksäng på ett sjukhus. pojken som kanske aldirg mer kommer vakna för att se den han älskar.

Inga kommentarer: